Intervju i Aftonbladet

Som en av fyra experter på antidepressiva intervjuades jag nyligen av Aftonbladet. Artikeln är bakom betalvägg men nedan följer min del:

Behroz Dehdari är specialistläkare i psykiatri. Enligt honom är det inte helt klarlagt varför SSRI fungerar. 

- Rent farmakologiskt blockerar SSRI den så kallade återupptagspumpen, vilket initialt leder till högre nivåer av serotonin mellan nervcellerna, men vad som händer på sikt vet vi inte.

 – Enligt den så kallade serotoninhypotesen beror depression på för låga nivåer av serotonin, vilket SSRI rättar till. Men så enkelt är det inte, säger han.

Behroz Dehdari tar upp att det finns kritiker som menar att SSRI i stort sett inte fungerar alls, mer än placebo.

– Jag tror att SSRI visst har en klinisk effekt utöver placeboeffekten. Det baserar jag främst på vad mina patienter beskriver. De säger att de får som ett skal eller ett pansar. Att motgångar lättare rinner av en och att påfrestningar inte upplevs lika negativt. Men samtidigt säger många att de får svårt att gråta, även när de skulle vilja det, men även svårt att känna stark glädje. Att tabletterna kapar dalarna men även topparna.

 När tycker du att man ska ta SSRI?

– Man ska ta SSRI när man har en outhärdlig livssituation och redan försökt så gott man kan att göra de förändringar som man tror behöver göras. Man kanske har gått i terapi, sett över sina rutiner, börjat träna och så vidare. Men inget har hjälpt eller det kan ha känts omöjligt att ens börja göra de nödvändiga förändringar, just på grund av måendet. Detta är fallet vid djup depression eller svår OCD, då kan ofta SSRI vara en utmärkt hjälp.

Och när är det en dålig idé att ta SSRI?

– Det är en dålig idé om det finns uppenbara saker som man kan göra i stället.

Han exemplifierar: Låt säga att man har en påfrestande arbetsplats, vilket gör att det känns jobbigt och ångestfyllt att gå till jobbet. Man börjar då ta SSRI för att stå ut. Nu känner man sig mindre ångestfylld men man blir fortfarande illa behandlad av chefen.

– Är detta någonting man ska eftersträva? Är det inte bättre att göra någonting åt sin arbetssituation? Men samtidigt går det att problematisera detta ytterligare, för man kanske inte bara kan säga upp sig på studs och det kan vara svårt att hitta ett nytt jobb. Huruvida man bör ta antidepressiva eller inte blir nu alltså också en politisk angelägenhet. Men de allra flesta människor som idag får antidepressiva har inte en kemisk obalans i sina hjärnor, de är inte sjuka i den mening vi läkare vanligen lägger i ordet. Man kanske känner sig sjuk, men detta handlar till stor del om vilken uppfattning som för närvarande råder i samhället om vilka typer av obehag som bör medicineras, och där får man säga att läkemedelsbolagen drivit en mycket framgångsrik och lukrativ kampanj. Men inte sällan leder medicinförskrivningen till att människor känner sig sjukare, ens livsproblem har nu medikaliserats och man blir passiviserad, lösningen finns inte längre inom en själv utan i ett piller, säger Behroz Dehdari

Det är inte alltid lätt att veta när det är rätt läge att sluta äta pillren. Behroz Dehdari berättar att det är vanligt att stå på medicinen under lång tid. I åratal.

Enligt honom är rekommendationen att man ska stå på SSRI i minst sex månader efter att man märkt en förbättring i sin depression.

– Det tar tid innan man kan jämföra hur man mår på SSRI jämfört med hur det var innan, eftersom måendet inte sällan kan fluktuera. Sex månader är en rimlig tid att stå på preparatet. Men sen är det dags att börja fundera på om man ska trappa ner.

Närmare specificerat tycker han att man kan fundera på vad ångesten eller depressionen berodde på och om man nu har adresserat det.

– Om man inte har gjort det och om det enda som hänt under tiden som passerat är att man kemiskt mått bättre kommer man troligen må sämre igen när man slutar.

Behroz Dehdaris uppfattning är att det är individuellt hur man påverkas av att sätta ut medicinen. En del upplever knappt några besvär alls, medan andra får kraftiga utsättningssymtom.

Han förklarar att det finns vissa faktorer som kan förvarna om i vilken grad man kommer att påverkas av utsättning. Till exempel spelar det in vilket preparat man tagit – vissa är svårare att sluta med än andra. Inverkan har också hur länge man ätit pillren. I regel gäller att ju kortare tid, ju lättare utsättning.

– En annan sak som kan ge en fingervisning om hur utsättningen kommer gå är om man har missat dosen några dagar. Har man då mått mycket sämre talar det för att utsättningen kan komma att bli besvärlig. Samtidigt är det viktigt att påpeka att detta obehag inte är farligt.

För människor som inte upplever så stora besvär med utsättning förespråkar Behroz Dehdari att man successivt kan trappa ner medicinen och sluta på fyra till sex veckor. Om man upplever starka besvär kan man trappa ner långsammare under flera månader.

I en artikel i Svenska Dagbladet sade en brittisk professor i psykofarmalogi följande:

"Ett troligt antagande är att SSRI förändrar hur hjärnan fungerar. När det tas bort behöver sannolikt hjärnan göra vissa justeringar. Samma sak gäller vid användning av heroin eller alkohol."

Ligger det något i det?

– SSRI skiljer sig från alkohol och heroin i att man inte får en kickeffekt, eufori eller drogsug. Jag är inte farmakolog men jag håller det för väldigt troligt att det också sker förändringar i hjärnan när man stått på SSRI en viss tid. Förändringar som hjärnan sedan kommer behöva omjustera, och det är nog detta som ger upphov till utsättningssymtom, säger Behroz Dehdari.